Den 6 november 2025 meddelade Riksbanken att det nya insättningskravet för banker nu är fullt implementerat. Samtliga svenska banker och filialer har satt in totalt cirka 40 miljarder kronor på räntefria konton hos Riksbanken. Kravet infördes den 1 januari 2025, efter ett beslut av Sveriges riksdag, och syftar till att stärka centralbankens kapital och minska dess räntekostnader.
Bakgrund och syfte
Insättningskravet innebär att kreditinstitut ska placera en del av sina medel räntefritt hos Riksbanken om bankens eget kapital understiger den fastställda målgränsen. För närvarande uppgår Riksbankens egna kapital till just över 23 miljarder kronor, medan målgränsen ligger på drygt 63 miljarder kronor. Åtgärden är tänkt att öka stabiliteten i det finansiella systemet och skapa förutsättningar för framtida EU-krav på snabba betalningar mellan banker.
Så påverkar kravet bankerna och uttag
Bankernas likviditet påverkas genom att en del av tillgångarna binds på de räntefria kontona, vilket kan få effekt på marginalerna för vissa betalningslösningar och direktutbetalningar. Riksbanken betonar att insättningskravet kommer att omprövas årligen utifrån kapitalnivån och gällande behov.
Översikt: Insättningskravet – centrala punkter
| Vad? | Nivå | Syfte |
|---|---|---|
| Totalt insatt belopp | Ca 40 miljarder SEK | Stärka Riksbankens kapital |
| Mål för eget kapital | Drygt 63 miljarder SEK | Uppfylla nationella och EU-krav |
| Nuvarande eget kapital | Drygt 23 miljarder SEK | Motiverar insättningskravet |
Regeln gäller tills vidare och är föremål för årlig prövning. Mer information finns att läsa i Riksbankens officiella meddelande.
Relaterad läsning:
